Читать онлайн «Sorgegondolen»
Автор Тумас Транстрёмер
Annotation
Небольшая стихотворная подборка шведского поэта, лауреата Нобелевской премии в области литературы (2011 год) Тумаса Транстрёмера.
Tomas Tranströmer is the author of nineteen collections of poetry in his native country of Sweden and is widely recognized as one of the country’s leading poets. Tranströmer is the recipient of many awards and honors in Sweden and worldwide, including the Swedish Award of the International Poetry Forum, the Bonnier Award for Poetry, the Neustadt International Prize for Literature, the Petrarch Prize in Germany, the Golden Wreath of the Struga Poetry Evenings and a Griffin Poetry Prize Lifetime Recognition Award in 2007. Many of his collections have been translated into English, including The Sorrow Gondola (Green Integer, 2010), The Great Enigma: Collected Poems (New Directions, 2006), and The Half-Finished Heaven: The Best Poems of Tomas Tranströmer (Graywolf Press, 2001).
April Och Tystnad
Osäkerhetens Rike
Nattboksblad
Sorgegondolen nr 2
Landsak Med Solar
November I Forna DDR
Från Juli 90
Göken
Tre Strofer
Som Att Vara Barn
Två Städer
Ljuset Strömmar In
Nattlig Resa
Haikudikter
Från Ön 1860
Tystnad
Midvinter
En Skiss Från 1844
April Och Tystnad
Våren ligger öde
Det sammetsmörka diket
krälar vid min sida
utan spegelbilder.
Det enda som lyser
är gula blommor.
Jag bärs i min skugga
som en fiol
i sin svarta låda.
Det enda jag vill säga
glimmar utom räckhåll
som silvret
hos pantlånaren.
Osäkerhetens Rike
Byråchefen lutar sig fram och ritar ett kryss
och hennes örhängen dinglar som demoklessvärd.
Som en spräcklig fjäril blir osynlig mot marken
flyter demonen ihop med den uppslagna tidningen.
En hjälm som bärs av ingen har tagit makten.
Modersköldpaddan flyr flygande under vattnet.
Nattboksblad
Jag landsteg en majnatt
i ett kyligt månsken
där gräs och blommor var grå
men doften grön.
Jag gled uppför sluttningen
i den färgblinda natten
medan vita stenar
signalerade till månen.
En tidrymd
några minuter lång
femtioåtta år bred.
Och bakom mig
bortom de blyskimrande vattnen
fanns den andra kusten
och de som härskade.
Människor med framtid
i stället för ansikten.
Sorgegondolen nr 2
Två gubbar, svärfar och svärson, Liszt och Wagner, bor vid Canal Grande
tillsammans med den rastlösa kvinnan som är gift med kung Midas
han som förvandlar allting han rör vid till Wagner.
Havets gröna köld tränger upp genom golven i palatset.
Wagner är märkt, den kända kasperprofilen är tröttare än förr
ansiktet en vit flagg.
Gondolen är tungt lastad med deras liv, två tur och retur och en enkel.
Ett fönster i palatset flyger upp och man grimaserar i det plötsliga draget.
Utanför på vattnet visar sig sopgondolen paddlad av två enårade banditer.
